Nu är det nära
I tisdags gick vi in i v.36 (35+0)!
PANG sa det, nästan i alla fall 😆 Jobbade i tisdags men hade som mensvärk-liknande smärta och illamående i vågor, så jag valde att gå hem och vila. Vilket var helt rätt! Jag sov så skönt på soffan när jag kom hem, skönare än jag sover på nätterna
nu för tiden 😂
Tisdagar går vi in i ny vecka och jag har upplevt det som att då kommer det nya symtom eller krämpor. Denna veckan känns det att det börjar närma sig för bebis ankomst. Bara 32 dagar kvar idag! 😃
Igår var min lediga dag, bestod av sammandragningar mest hela dagen tycker jag och väldigt mycket rörelse från bebis.
Reminder till mig själv: Ta det lugnt nu!
Måste ändå säga att jag är så imponerad utav min kropp! Så fantastisk den är! Att den orkat hänga med mig och stöttat mig ända tills nu! Jag har ändå ett tungt och fysiskt påfrestande jobb. Går och står mest hela dagarna, går i en del trappor om dagen,
hårda golv och stålhätteskor. Ja ni hör ju, inte så optimalt egentligen.. Jag sa det ända från början av graviditeten att jag vill hålla mig aktiv och inte sätta mig och jobba på en stol och bli stel och tappa orken med en gång.
Tackar mig själv för det!
Idag ska vi till läkaren för att få reda på om bebis vänt på sig. 5/4 var det fortfarande rumpan ner och huvudet upp. Håller alla tummar och tår! Men jag tror inte bebis vänt på sig, känns inte så. I så fall blir det ett vändningsförsök.
Nej men om man ska försöka somna om kanske? Vaknade av kramp i benet och inte så skönt att vända sig från sida till sida nu, man känner sig lite som en valross, typ 😅
Hur mådde ni i v.36? Hade ni nån tydlig "gräns" ni gick över i nån speciell vecka där ni kände att "nu är det dags att ta det lugnt"? Dela gärna med er!
Kram på er och godnatt! 😚